Klarspråk och klarspråksarbete – ett tema i tiden

Andreas Nord, Catharina Nyström Höög, Johan L. Tønnesson

Sammendrag


I de nordiska länderna finns i dag ett stort intresse för det språkpolitiska arbetet med att modernisera och demokratisera det offentliga språket. Benämningen klarspråk, som här kommer att användas om detta språkarbete, är från början svensk och började användas av en grupp språkvårdare i det svenska regeringskansliet i början av 1990-talet. Utan att klarspråk kan sägas vara särskilt stringent definierat, har det sedan dess kommit att beteckna en strävan efter ett klart och begripligt myndighetsspråk, i akt och mening att underlätta kommunikationen framför allt mellan medborgare och myndigheter. Tidiga texter som väckte språkvårdens intresse var lagar och andra författningar, utifrån en ganska ambitiös tanke om att alla medborgare – som ju formellt har rätt att läsa lagförslag – också skulle kunna göra det och därmed få bättre insyn i de demokratiska processerna, och större möjligheter att påverka dem. 

 


Fulltekst:

PDF


DOI: http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.1284